Att läsa svenska – jobbigt eller roligt

I början är det alltid svårt att lära ett nytt språk. Det behövs mycket tid och arbete för att lära orden och grammatiken. Jag började att lära mig svenska på mitt universitet i Tyskland eftersom jag tyckte mycket om landet och språket.

Under den första kursen kunde jag inte lära mig mycket om språket. Naturligtvis kunde jag bilda enkla meningar och berätta om min favoriträtt eller var jag kommer ifrån och vad jag studerar men jag visste för lite för att verkligen använda språket. Å ena sidan var det roligt eftersom man börjar att förstå mer och mer om språket men å andra sidan blir man frustrerad för det går framåt bara sakta.

I alla fall var jag motiverad att försätta kursen på universitetet. Den nästa kursen var hos en annan lärare som plötsligt pratade bara svenska – inte som den första läraren som undervisade för det mesta på tyska. Jag förstod ingenting och funderade på att avbryta kursen. Lyckligtvis gjorde jag det inte och blev duktigare varje gång. Sedan blev det roligt eftersom jag kunde verkligen tala på svenska – självklart inga komplicerade meningar men det var nog för en enkel konversation.

Under tiden som jag bor i Sverige tycker jag att det är jättenyttigt att tala lite svenska: I mataffären vet jag vad jag köper, jag kan läsa skyltar och även prata med svenskt folket på svenska. Även om de pratar mycket duktigt engelska tycker jag att det är roligt att prata med dem på deras modersmål.

Slutligen måste jag säga att det var nästan alltid jobbigt att lära svenska och jag tror att det kommer att bli jobbigt men det är samtidigt roligt när man använder språket och när man ser hur man blir bättre.

 

Tim Wollert

Att läsa svenska - jobbigt eller roligt?

När jag pluggade på gymnasieskolan i Italien, i min stad, lyssnade jag på olika nordiska musiker och band som kom från hela Skandinavien. Så, under den där perioden, blev jag mer och mer intresserad av nordiska språk.
Jag trodde de var mycket fascinerade, därför att de härleder från vikingarnas språket, och eftersom inte så många personer pratar dem. Efter jag hade avlagt examen på gymnasieskolan bestämde jag mig att studera språk på universitetet. Jag säkert ville plugga ett skandinaviskt språk men jag visste inte precis vilket. Jag sökte på nätet var och vad kunde jag plugga efter mitt intyg. Jag upptäckte att på Universitetet i Genua (som är inte så långt från min stad), det fanns en svenska fakultet, och jag valde den.
Min första lektion, när programmet började, i oktober 2011; var jätte roligt och motiverande. Jag bestämde mig direkt, och jag förstod att jag ville kunna prata och skriva bra svenska.

Jag tror att svenska är inte så lätt att lära. Grammatik är inte för komplicerad men, till exempel, uttalet är svårt istället. Det tog en lång tid för att säga ordet "Sjuksköterska", även nu har jag några problem med det. Jag tror också att det skulle vara lite svårare för mig, eftersom mitt modersmål, italienska, är jätte olik från alla germanska språk, lika som svenska eller tyska. 

Även om att plugga språk kan det vara lite jobbigt, jag tycker att om man faktiskt gillar någonting, är saker mycket lättare.

 

Marco

Att läsa svenska - jobbigt eller roligt

Jag började att studera svenska därför att min farmor kommer från Sverige, hon är född i Sandviken och min pappa är född i Eskilstuna, men de flyttade till Italien när han var bara fyra år gammal. De två båda talar svenska, men de har inte lärt det till mig, när jag var liten. Så bestämde jag mig att studera svenska på universitetet i Genua. Min farmor är jätteglad för jag pluggar hennes språk och hon hjälper mig mycket. När jag kom till Sverige var jag lite rädd därför att jag visste inte på vilken nivå av språket jag var, jag kunde inte förstå bra och jag talade engelska ofta, men nu, efter två månader, förstår jag svenska ganska bra och jag kan tala med olika personer i olika situationer. En av de svåraste sakerna på svenska, tror jag, är lexikon, eftersom det är mycket annorlunda från det italienska, så jag måste alltid tänka mycket när jag talar och skriver, för att använda de rätta orden. En annan mycket svår aspekt av svenska språket är uttalet: även om jag har studerat de fonetiska regler, kan jag inte uttala varje ord korrekt. Jag är mycket glad att jag kunde komma till Sverige för några månader, jag måste faktiskt plugga mycket mer för att lära mig språket, men det bästa sättet är alltid att prata med svenskarna, även om de använder mycket engelska…Att läsa svenska är inte jobbigt för mig, det är naturligtvis svårt men jätteroligt!

 

Gunnmarie2

Att läsa svenska – jobbigt eller roligt

„Jul strålande jul”, det var de första ord jag lärde mig på svenska. Vi sjöng den svenska jullåten i min skolkör och alltsedan ville jag veta mer om det här språket, som är likadant tyska men ändå annars. När jag äntligen kunde lära mig svenska på universitetet gick det väldigt fort att läsa texter och att skriva eftersom grammatiken är så enkelt och ord ibland samma. Men när min lärare pratade med mig, så förstod jag ingenting. Det var ju allt för melodiskt för att känna igen orden. Så där fanns haken med saken!För att förstå svenska bättre började jag att titta på den svenska tv-serien „inte värre än andra” som handlar om en pojke och sin döv familj som använder teckenspråk. Därför fanns den med textremsor och det hjälpte mig mycket.

 

För oss tyskar låter svenska som om man sjunger för tyska låter hellre monoton. Därför var det jätte roligt när jag lät läsa upp en tysk text på google translator med svenskt uttal. För att inte bli känd igen som tysk och för att förbättra mitt uttal försökte jag att prata (i mitt tycke) överdriven melodiskt - och skåda, det funkade: När jag nästan sjöng så frågade mig svenskarna om jag är från Norge, vilken var en stor komplimang för mig.

 

En vidare grund varför jag tycker så mycket om språket är närheten man skapar med svenska. Det är vänskapligt när man använda „du” och „hej”. Man förminskar distans och bekymrar inte om hierarkier, dessutom låter det bara snäll. Min kärlek för kakor och musik även blir stärkt genom svenska. Jag älskar kanelbullar och nu kan jag backa dem enligt en äkta svensk recept. Det gör mig också så glad att jag äntligen kan förstå vad mitt svenskt favoritband „Movits” sjunger. Nu känner jag mig riktig kul när jag gå på en konsert och kan sjunga med. Det jobbigaste är att faktiskt få möjligheten att prata svenska i Sverige. Där älskar man att tala engelska och man måste övertyga dem rentav att prata i deras modersmål. Det enda som hjälper i en sån här situation är att bara sjunga: ”Jag älskar ert språk. Snälla, prata svenska med mig!”

 

 

Eva Hyss

Att läsa svenska – jobbigt eller roligt?

Jag tycker att det är både och: jobbigt och roligt tillsammans. Det är roligt därför att jag kommer från Tyskland och jag har upptäckt att många svenska ord liknar tyska ord. Därför kan jag ofta förstå ordens betydelse även om jag har aldrig hört orden förut. Jag tycker att läsa svenska texter är enklast. Att skriva, att prata och hörförståelse är svårare. Jag tycker att den svenska grammatiken är ganska komplicerat eftersom det finns så många irregular ord. Att prata eller förstå svenska är jobbigt för mig eftersom tyskar inte har den samma språkmelodin som svenskar har. Men jag tycker verkligen om den svenka språkmelodin! Jag vill så gärna förbättra mitt svenska språk eftersom jag tror att det är en viktig del av den svenska kulturen. Och jag älskar Sverige! Därför försöker jag att prata med många svenskar men de är ganska blyga och i språkcafet på högskolan kan man tyvärr bara lära sig italienska, spanska, franska, engelska och tyska. Kanske kommer jag att leta efter en tandempartner. När svenskar är fulla är det mycket roligt att prata med dem. En gång sa en svensk pojke till mig att jag låtar som en gammal mormor eller en norska när jag pratar svenska…jag vet inte vad som är sämst ;)

 

Anne-Catherine